”Har du 22 barn som är glada en hel vecka, då gör du något väldigt fel”

Av Andréa Djurbergh Folkell

Syftet med denna uppsatsen är att studera hur förskollärare upplever att de ser på, bemöter och arbetar med barns olika affektuttryck. Detta för att bidra till en djupare förståelse för hur känslor kan komma till uttryck, kan få möjlighet att komma till uttryck, och hur kompetenser kring affekter kan se ut i förskolan. Genom kvalitativa metoder har fem olika semistrukturerade djupintervjuer med förskollärare genomförts individuellt, och dessa utgör empirin till studien. Den teoretiska referensramen i uppsatsen utgörs av ett bio-psyko-socialt perspektiv, med utgångspunkt i Tomkins affektteori samt Sterns teori om utvecklingen av ett själv, kombinerat med ett funktionshinderperspektiv. I studiens resultat framträder en syn på arbetet med barns känslor i förskolan som komplext. Framträdande är att respondenterna upplever att känslor oftast bekräftas verbalt och speglas, och att ilska tenderar att få störst fokus och mest verktyg att hantera. De menar dock att olika barn behöver bemötas på olika sätt, och de framhåller vikten av att skapa ett inkluderande och tillåtande klimat där man skapar utrymme i förskolan att känna sig trygg i att visa alla olika känslor. De upplever svårigheter när det kommer till starka känslor som kräver andra metoder och menar att en viktig grund är att skapa förståelse i resten av gruppen för känslostarka barn. De framhåller dock svårigheter när det kommer till barn som skulle kunna ha något bakomliggande funktionshinder som gör att de inte kan reglera sina känslor. De framhåller även att positiva affekter gynnar samspelet med omgivningen och inlärningsförmågan, medan negativa affekter istället kan verka blockerande. Vad som påverkar hur känslor bemöts och arbetas med i förskolan, menar de är yttre faktorer såsom tid, resurser, krav och kompetens. De lyfter en önskan om mer generell kunskap från sin grundutbildning för att kunna möta alla barn, men att mycket kompetens utvecklas i det faktiska arbetet, och det är oftast bara när barn påvisar svårigheter med sina känslor och beteende de tenderar att få hjälp med kompetensutveckling.

Länk till uppsatsen

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s