Förskolan, en harmonisk och givande arbetsmiljö eller en riskzon för stressrelaterad psykosocial ohälsa?

Av Linda Andersson & Jennifer Bengtsson Nygren

Psykosocial ohälsa bland förskolechefer, förskollärare och barnskötare är idag ett växande problem som är mycket litet studerat. Stora barngrupper samt ökande brist på utbildade förskollärare med 1 förskollärare per 5,2 barn (Skolverket, se tabell 1) framförs ofta som anledningar till den ökade stressen. På lång sikt kan detta resultera att förskoleverksamheten inte längre klarar att hålla den kvalité och de krav som ställs (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2015). Syftet med denna studie är att belysa stressrelaterad psykisk ohälsa bland förskolechefers, förskollärares och barnskötares perspektiv. Till hjälp att analysera resultaten valde vi dels teorin KASAM (känslan av sammanhang), där de tre huvudbegreppen, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala i vår studie, dels Theorells och Karaseks teori om krav-och-kontroll. Den senare teorin beskriver vikten av att en individ ska känna kontroll över de krav som ställs, både i det vardagliga livet samt i arbetslivet. Begreppen krav och kontroll är här centrala. Som metod valde vi en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och utformade yrkesspecifika enkäter med öppna frågor för möjligheten till kvalitativa svar. För att få förståelse för om ett fenomen är vanligt förekommande eller inte, lyfter vi upp och ger exempel på de kvantitativa resultat som blir tydligast under undersökningen. Vi har kommit fram till resultatet att förskolecheferna med tiden har fått betydligt högre krav på sig i samband med revideringarna av läroplan för förskolan (Lpfö98). Det ligger på förskolechefens axlar att, i samarbete med förskolläraren, förmedla och implementera de revideringarna i läroplanen och de förändrade kraven och ansvarsfördelningen mellan de olika personalkategorierna. De förändrade kraven har gett förskollärarna och barnskötarna fler uppgifter och utökat ansvar. Förskollärarna och barnskötarna har förutom arbetet i de ofta nämnda för stora barngrupperna, numera ett planerings- och dokumentationsuppdrag som tar mycket tid från barngruppen i den dagliga verksamheten. De ökade kraven, mindre personaltäthet och för stora barngrupper resulterar ofta i att ordinarie personal blir sjukskrivna vilket i sin tur ger resterande personal en högre belastning.

Länk till uppsatsen

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s