Alfons Åberg ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Av Matilda Strid Bomander

Användning av bilderböcker är vanligt förekommande på förskolor och är med och bidrar till hur barn uppfattar världen. Därför kan det tänkas viktigt att pedagoger är medvetna om vad olika bilderböcker förmedlar för syn till barnen. I denna uppsats studeras Alfonsböckerna, som räknas som populära bilderböcker, utifrån anknytningsteorin. Syftet är att synliggöra vilket/vilka anknytningsmönster som kan sägas dominera i bilderböcker. Anknytningsmönster är ett begrepp inom anknytningsteorin som handlar om de strategier barn använder för att få så mycket närhet som möjligt från de vuxna som vårdar dem. Metoden som används i denna uppsats är innehållsanalysen, vilken används både kvantitativt och kvalitativt. Innehållsanalysen, som kan användas då syftet är att kartlägga innehållet i en text, används i denna uppsats med syftet att olika sorters anknytningsmönster ska kunna identifieras. Analysen av Alfonsböckerna visar att olika sorters anknytningsmönster är synliga i böckerna och att det undvikande anknytningsmönstret kan sägas dominera (är vanligast förekommande). Det finns en förhoppning om att denna uppsats ska kunna inspirera vuxna bilderboksläsare att börja reflektera kring vad olika bilderböcker egentligen förmedlar ur anknytningssynpunkt.

Länk till uppsatsen

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s