Pedagogers syn på musik som språkutvecklande arbete med barn i språksvårigheter på förskola

Av Johanna Nordqvist & Claudia Henriksson Spolaor

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera arbetet med musik som språkutvecklande arbete för barn i språksvårigheter på förskolan. Studien utgår från pedagogers syn på musik i förskolan samt hur de ser på de resurser, till exempel kompetens specialpedagogiskt stöd och material som finns att tillgå. Studiens teoretiska perspektiv är grundat från Piagets kognitiva och intellektuella utvecklingsteori samt Piagets syn på den aktiva metoden. Den aktiva metoden bygger på barns egna intresse, det är tillvägagångssättet som är målet mer än själva svaret och det ska finnas en balans mellan det kollektiva och individuella lärandet. Problemet i denna studie är att musik och kunskap inom musik försvinner mer och mer på förskolorna trots att det, för vissa barn, kan vara en effektiv inlärningsmetod för att utveckla det verbala språket, som det just nu läggs stor vikt på. Det är en kvalitativt gjord studie som innehåller intervjuer med fyra personer inom förskolan och tre observationer av samlingar och musikaktiviteter på två förskoleavdelningar. När det skrivs samlingar i denna studie syftar det på när barn och pedagoger på förskolan samlas och gör aktiviteter tillsammans till exempel ser vem som är där, går igenom dagens schema och har någon planerad aktivitet som sång, dans eller lek. Musikaktivitet i denna studie är något pedagoger och barn gör tillsammans med specifikt utformat syfte, att spela musik. Den ena avdelningen har musik som tema enligt chefernas beslut, den andra har inget specifikt tema eller arbete med musik. Båda avdelningarna har barn med språk- och kommunikationssvårigheter. Pedagoger och barn på båda avdelningarna har en positiv syn på musik. Ingen av avdelningarna använder musik specifikt för språkutveckling men alla de intervjuade kan se att musik kan vara till fördel i barns verbala språkutveckling. Observationer har visat att barn kan associera musik och sång till det verbala språket. Informanterna använder sig av aktiv metod då de utgår från barns olika intressen och försöker skapa en balans mellan det kollektiva och det individuella lärandet. Musik används för att skapa trygghet och glädje både hos barn och vuxna på respektive avdelningar. På den ena avdelningen går barn som är flerfunktionsnedsatta och där utgår pedagogerna mest från att barnen ska känna musiken, i form av musikens vibrationer och känslor, och få nya upplevelser tack vare det. På den andra avdelningen går det barn som är inom autismspektrum som har svårt för det verbala språket och kommunikationen eller bara ett av det. Pedagogerna på avdelningen kan tolka vissa barns humör efter vilket sätt de sjunger på, melodi eller intonation. Utöver att använda musik till språkutveckling och kommunikation använder de den för att öva koordination. De intervjuade är nöjda med de resurser de har att tillgå. Pedagogerna på Giraffen är nöjda med det stöd de får från cheferna och anser att det har varit en ögonöppnare i deras pedagogiska arbete med musik. Björnens pedagoger får själva råda över vilka material de ska köpa in, den intervjuade barnskötaren menar att det inte behövs något avancerat eller dyrt.

Länk till uppsatsen

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s